.. hur han gör det det där exet som är barnens pappa.. Men med ett telefonsamtal kan han rubba hela mig.. Han kan få mig att känna mig så värdelös.. Satt på bussen hem och tårarna bara rann ner för kinderna.. Jag orkar inte längre, jag gör verkligen inte det..

Efter 1 veckas magsmärtor känner jag mig som en skör tråd.. Den håller på att brista.. Men vad spelar det honom för roll så länge han har rätt.. Så länge han får styra och får mig att framstå som den värdelösa , inkompetenta mamman han tydligen anser mig att vara.. För tydligen sätter jag inte mina barn främst som han gör.. För han var ju den som tog tjänsledigt akut för att det var problem i skolan, det var ju han som tog tag i det problemet.. Måste ju stå fel i min närvarorapport på jobbet!

Att jag stöttade honom nyligen och lyssnade när han hade det jobbigt, det är inte värt ngt! För när han hade löst problemen varför skulle han då hålla sig sams med mig??

Åhh vet ni dagen började med vårkänslor som sprudlade och den verkar sluta med tårar.. Eller ja inte om vissa kvinnor får bestämma.

... är jag nu..

Kom hem kl 0145 till min lägenhet inatt, mer än 2 timmar försenad.. Upp kl 6 för att gå till jobbet :)

Bilder och massa roligt från semestern kommer senare :)